Baby Boom.

Dags för lite personliga tankar.
Jag är omgiven av bebisar. Min housemate har precis hämtats hem tillsammans med sin nya bebis, som förövrigt är den sötaste jag sett! Vänner från gymnasiet skaffar bebis hit och dit. Och nu har även bekanta från universitetet börjat bli gravida och ska bli föräldrar inom en snar framtid. Jag blir så glad för allas skull men kan inte låta bli att känna ett litet sting av avundsjuka. Jag har så mycket planer, så mycket att göra och få gjort innan jag har tid med en unge, men samtidigt kan jag knappt vänta.

Just nu har jag absolut inte tid eller ork. Det är så mycket spännande på gång och dessutom är jag ju utomlands och reser i 8 månader till. Jag är inne i träningen och har hittat en passion för kost och fitness. Det är inte läge, inte riktigt ännu på något år. Men nästa sommar vill jag springa maraton. Jag vill springa tjejmilen, Stockholms maraton och Lidingöloppet. Vi har planer på att ta en cykelsemester från Stockholm till Umeå nästa sommar också. Jag har även minst 1 år kvar på studierna när jag kommer hem igen. Jag vill fortsätta plugga och kanske starta något eget. När passar en graviditet in i den bilden?

När jag ser statusar och bilder från personer i omgivningen som skaffar barn kan jag inte låta bli att tänka i sådana banor. Försöka planera när det skulle kunna passa in. Men jag antar att det är något som bara kommer. När man är redo så skaffar man sig helt enkelt tid, det går som på automatik. Allt funkar om man bara vill, det är mitt motto. Och jag tror att det är så med familjelivet, när det väl händer så har man all tid i världen och sätter resten åt sidan. Den tiden kommer för alla, när man har upplevt det man värderar högst just nu, när man känner sig nöjd med sina prestationer, när man har en tryggare tillvaro och känner att allt runtomkring är stadigt. Då har den perfekta tiden kommit. Det är bara att vänta på den rätta känslan.

Men när tankarna börjar springa iväg mot bebishållet så kommer jag på att jag ju faktiskt redan har en bebis där hemma, som väntar på mig.

Bäzzi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0